från 1an till Studenten
Tänkte skriva lite lätt hur min skolgång har varit.
En vecka innan jag skulle börja skolan så lärde jag mig säga R, och sen hade jag problem med att inte utala det i varje ord. Så man var bekymrad över det.
skönt nog så hade jag två andra som gick i min klass och klassen bervid som var mina vänner ifrån dagmamman. :)
Nån gång i lågstadiet fick jag börja mes extra svenska och gjorde en utredning för dyslexi som visade att jag hade det men pga omständigheterna så kunde man inte bestämma det.
Jag hade problem med gångertabellen så jag fick börja istället att lära mig alla upp till gånger 5 (tx 1*5 4*5 9*5) Men det hjälpte inte. så jag skulle istället lära mig upp till 5an stabell. Det gick inte och jag kan fortfarande inte gånger men jag förstår hur man gör så antingen anvnder jag miniräknare eller tar den långa vägen att räkna.
Jag har altid varit vegitarian. jag avskydde bamba maten så jag åt oftast inget. Men jag fick höra av lärarna som skrattade och frågade mig om jag försökte å ned i vikt. (jag var "normal" storlek då).
I mellanstadiet så gick det ut för för mig. Jag slutade att göra nått på lektionerna men jag gick till dem. En del andra saker började även hända. så som mobbing, slogs/utbrott och en del privata saker så jag mådde inte så bra. Det var prat om ifall jags kulle gå om ett år men det slapp jag för jag trodde att det skulle bli värre då.
I högstadiet blev ajg överlycklig med att börja en ny skola med nya personer. Jag började hända med på lektionerna, fick två underbara vänner. Jag bad om att få göra dyslexitest men det varkade som om man glömde bort det. Sen i halva 8an och 9an så börjae jag inte orka med skolan igen. Så jag deltog i vissa saker men kom alltid till lektionerna.
Jag slutade grundskolan med nästan inga betyg och lite kunskap. Så jag blev tvingad att börja IV i en skola som jag avskydde och ville inte ha nått att göra med. I klassen som jag började så var alla jobbiga. Jag bad om att göra dyx test men dem sa eftersom att jag kan läsa serietidningar så behövs det inte och dem som går IV brukar ha problem med stavning. Jag umgicks inte med någon efetrsom ingen verkade intressant och dem känndes som fel umänge. Jag fick en utskällning pga att jag inte umgicks med någon.
Min motivering när jag var där var att komma där ifrån. så jag stanande där ett år och fick dem betygen som behövdes för gymnasium.
Otroligt nog så kom jag in på Livsmedelsprogrammet. Med 5 poäng för lite. Jag mådde skit under det första 2-3 månaderna eftersom jag altid har avrit antisocial och mått dåligt av nya människor. Men när jag började lära känna mina klasskamrater så blev det mycket bättre. Min klass var en sån som alla pratade med alla, vi höll ihop även om man kanske var lite i grupper, i matsalen brukade vi alltid sätta oss tillsamans. Jämför med den andra klassen som var väldigt indelat i grupper och höll sig för sig själva. och dem tyckte vi var konstiga.
Alla klasser har sina upp och ned men det var ändå den bästa klassen jag har haft som helhet. jag bad om ett dys test där med och vips så gick jag göra testet och mina svenskalärare märkte direkt at jag antagligen hade det. Jag gjorde testet och vips så hade jag bekräftelse på Dyslexi. och det underlättade en hel del.
Jag är jätte nöjd med betygen jag fick där. ifrån inga betyg och lite kunskap till alla betyg och många som var högre.
Studenten var underbar. jätte kul coh jag vill ta det igen. Jag fick ett stipendie så jag ska åka på en dessert kurs :D
Jag ansökte till yrkeshögskolan och det gick bättre än förväntat. det var en uttagning. 50 pers som "tävlade". det var nog bara 3-5 pers som precis gått ut skolan/utbildning och resten hade jobbat 3-5 år innan och nån hde deltagit i SM. Då trodde jag direkt "nej det här kommer gå åt skogen". Dem skulle ta in 20 pers. Jag kom inte in. Men jag kom som recerv nr 14 av 30. så det gick mycket bättre än förväntat och funderar på att söka nästa år igen.
Det är brist på Bagare och Konditorer men det är svårt att hitta de företag som behöver personal. Och sen tycker jag att det käns som om vissa inte vågra sattsa på nån som precis tagit studenten och inte har arbetat i 3-5 år. Detta tycker jag är väldigt synd eftsrsom man kan vara jätteduktig som nyexaminerad och akn komma med nya ideer.
Men jag hoppas att jag snart hittar ett jobb.
Nu ska jag se om jag kan skriva någar tidsinställda inlägg med :)
Kommentarer
Trackback
