Leva med Dyslexi
Jag har relativt mild dyslexi som jag uppfattar det/ vad jag märker av.
På ett sätt är det lite småroligt att ha det och sen är det ganska jobbigt ändå.
Dyslexi är något som finns inom min släkt. Vissa har jobbigare och andra har så det inte märks så speciellt mycket. Jag har bett om att få gära ett dys test 2-3 gånger untan nått hände. men jag har gjort testet 2 gånger egentligen. Men den första jag gjorde registrerades inte och skolan ansåg att jag inte kunde ha det.
så alltså 13 år i skolan och 3 år där man fick stöd som dyslektiker även om jag hade haft typiska symptomer redan i lågstadiet.
Pga detta så idiotförklarar jag grundskola och IV för att inte ta det mer seriöst. Det finns säkert många personer som har dys men inte får nån diagnos på detta pga skolor som inte uppmärksammar sånt även om personen har haft en och samma lärare i 1-3 år och gjort längre uppsatser där denna personen möjligtvis fått sämre betyg för den har stavat fel på saker.
Min storasyster fick även sin diagnos när hon gick i gymnaiumet och hon har grövre än vad jag har.
Jag har börjat märka att folk reagerar väldigt olika när dem får veta att man har dys.
Vissa tycker det är okej och lägger ingen vikt på det.
Vissa börjar att fråga hur dem kan hjälpa en och frågar ofta om man förstår eller inte.
Och vissa tycker synd om en för att man har det och säger att det måste var väldigt svårt att leva med det och allmänt beter sig som om det är värsta dåliga sjukdomen som finns.
Jag har inte haft några större problem med att kunna tex chatta, smsa eller maila. När jag chattar med nån som känner mig så förstår dem vad jag skriver. (om jag då inte glömmer att skriva halva meningen eller är otydlig med vad jag menar) Så jag får inga frågor om typ vad betyder det och det eller så.
Samma är med folk som inte känner mig så mycket men dem reagerar tydligare på min stavning. och när dem får veta att jag ha dys så brukar dem påpeka att dem har reagerat på min särskrivning.
Det som jag har problem med och reagerar på själv är min läsning och stavnng ibland.
Alla har sina upp och ner dagar och det gäller mig med. ibland fungerar det jätte bra och ibland kan jag inte konsentrera mig och börjar göra fel.
Fast med min läsning är det ganska kul ibland. Då jag ibland läser ett ord som inte är enns i närheten av det riktiga ordet. Det ord som jag kommer på nu är Emostumpan. Jag har ingen aning om hur jag fick fram det. jag småläste på en sida och gick över till nån annan och sen efteråt började jag fundera vad det var som jag hade läst.
Selma har blivit semla och jag ville ta fram mandelmassa och vispgrädde och börja jobba.
Men det kan var frusterande ibland. När man läser nån bok och det kommer långa ord eller när nått ord är i slutet av raden och det blir "bords-
ben".
Då har jag mycket problem med att förstå vade det är för ord. Och ibland så kan jag inte hänga med att fortsätta att läsa på raden under utan hoppar 2-3 rader och läser och försöker fatta att det inte kan hänga ihop de meningarna.
Ibland kan jag läsa ett ord om och om igen och ändå veta att jag läser fel för det ser inte ut som det ordet. och det är jättefrustrerande när van vet om att man inte "se" vilka bokstäver det är och kan inte utala dem.
Skrivning är jobbigt ibland. När det är nått ord där jag inte hör vilka bokstäver det så brukar jag försöka omformulera hela meningen. då blir man trött tillsut och lägger av.
Sen vet jag inte om det är pga dys som jag har problem med olika tj hj ljud.
Tex
"förhus" (kan inte hitta det rätta ordet med stavning. men det är där som alla frukter har sina föröer och brukar kallas ***hus) då brukar jag skriva och säga stjärnhus.
Och vissa har väldiga problem med att förstå vad jag menar när jag säger det så. så jag brukar alltid få förklara.
Förhoppningsvis kommer det inte påverka mitt val av yrke.
Det är väldigt skönt med att mobilen och vissa program på datorn som rättstavar en när man skriver för då kan jag ungefär skriva vad jag tror det stavas och få den rätta stavnngen.
Men blogg har inte denna funktionen så det stör mig väll lite när jag skriver och ser att vissa bokstäver lägger sig på fel plats (edm-dem ajg-jag dte-det). antagligen är det för att jag skriver för snabbt. och sen vet jag om att vissa ord inte kommer vara rättstavade men hoppas ändå på att det går att läsa och förstå.
Frågor/funderingar
Har ni fördommar eller liknande när nån har dys eller visar det?
Hur mycket reagerar ni på att jag skriver fel?
Går mina texter att läga utan att man behöver sitta i 10 min och försöka förså nån mening?
Har du själv dys eller känner någon med det?
Kommentarer
Trackback
